Vart går pengarna?

Under 2022 samlade UNICEF Sverige in en rekordstor summa pengar, 1,2 miljarder kronor. Av det går hela 91 procent oavkortat till UNICEFs insatser för barn runt om i världen. Men, hur går det till när de insamlade pengarna omvandlas till akut nödhjälp och insatser som bygger en långsiktig förändring? Och hur stor del går till löner och administration? Pernilla Baralt, UNICEF Sveriges generalsekreterare, svarar på frågor om vad som händer med pengarna som samlas in till UNICEF. 

Som FN:s barnfond arbetar UNICEF i 190 länder med ett mål; att göra barns rättigheter till verklighet för alla barn. UNICEFs arbete finansieras uteslutande av frivilliga bidrag från regeringar, privata givare och företag runt om i världen. Alla pengar som samlas in fördelas mellan de länder och områden som behöver det mest. För första gången på länge ser vi en tillbakagång i utvecklingen för barn i många länder, och fler barn än någonsin tidigare är i behov av hjälp för att överleva.

UNICEF säger att pengarna går till de mest utsatta barnen, hur går ni tillväga för att fördela pengarna?

– UNICEFs mandat från FN, och därmed världens länder, är att globalt försvara barns rättigheter och att tillgodose deras grundläggande behov som till exempel rätten till utbildning, rätten till skydd från övergrepp och våld, rätten till bra mat, rätten till hälso- och sjukvård och rätten till rent vatten. Därför är vi på plats i 190 länder, för att hjälpa barn och stärka deras rättigheter.

I varje land och region gör UNICEF en bedömning genom att samla in data och samarbeta med regeringar, myndigheter, kommuner och lokala organisationer om vilka behov barn har. Därefter tar vi fram planer för hur vi kan stötta de mest utsatta barnen och säkra deras rättigheter både genom påverkansarbete och investeringar, samt gör en budget för hur mycket finansiering som krävs. Planerna skiljer sig från land till land beroende på hur situationen ser ut och vilka behov barnen i just det landet har.

Eftersom behoven skiljer sig mellan länder och regioner är det viktigt att den finansiering UNICEF har är så flexibel som möjligt. På så sätt kan vi möta behoven på plats på ett snabbt och effektivt sätt. Därför är pengar från till exempel månadsgivare (Världsföräldrar) så viktiga, eftersom de inte är öronmärkta till ett specifikt ändamål. De ger UNICEF möjlighet att vara snabbt på plats och ge stöd där det behövs mest, till exempel när en katastrof eller ett krig inträffar.

Det gör också att vi kan satsa på långsiktigt hållbara lösningar, som exempelvis digitala lösningar för utbildning, eller vattenförsörjning i de delar av världen som är extra utsatta för klimatförändringar och torka. Icke-öronmärkta pengar ger oss helt enkelt möjlighet att hjälpa fler barn, agera snabbare och arbeta långsiktigt.

Vilka områden eller länder prioriteras just nu, och varför?

– UNICEF finns på plats i 190 länder för att säkra barns rättigheter. Det arbetet upphör aldrig, men givetvis är behoven av hjälp större i vissa länder än i andra. Just nu ser vi särskilt att barnen i länder som Afghanistan, Ukraina, Syrien, Demokratiska republiken Kongo, Etiopien och Sudan är särskilt utsatta, och därför kraftsamlar vi stöd till dessa länder. 

Allt fler av de områden som behöver stöd från UNICEF är de som drabbas av naturkatastrofer och katastrofer kopplat till klimatet. Jag besökte själv Pakistan i november och såg förödelsen efter de massiva översvämningar som drabbade landet förra året. Jag träffade barn och familjer som förlorat sina hem, sin skola och sin trygga plats, mammor som förlorat sina barn på grund av att de fått i sig smutsigt vatten. Men jag fick också se det fantastiska arbete som UNICEF gör på plats. Såsom att snabbt vara på plats och förse stora delar av befolkningen med rent vatten och sanitet, säkra att barn får fortsätta gå i skolan och att det finns säkra platser för barn att vara på.

Men faktum är att vartannat barn i världen lever i områden som är extremt sårbara för klimatkrisen. Även om vi i stor utsträckning vet vilka delar av världen som är mest sårbara för klimatet så vet vi inte med säkerhet var nästa katastrof kommer att inträffa. Att UNICEF redan finns på plats i så många länder är just därför så viktigt. Vi finns där redan innan katastrofen inträffar och kan snabbt ställa om vårt arbete. 

Vi prioriterar också satsningar för att få tillbaka barn till skolan och återuppta rutinvaccinationer för barn, efter pandemins nedstängningar.

Hur mycket av UNICEFs arbete finansieras av FN?

– UNICEF är en del av FN, men får ingen finansiering direkt från FN. UNICEF är helt beroende av bidrag från regeringar, privatpersoner och företag. 

UNICEF finns på plats med rent vatten och sanitet, sjukvård, psykosocialt stöd, utbildningsinsatser och skydd mot våld och övergrepp i nästan 500 kriser och katastrofer per år, runt om i världen. Vi arbetar tillsammans med regeringar och myndigheter, andra organisationer och lokala partner, för att barn och familjer ska få livsnödvändig och långsiktig hjälp.

Hur används pengarna i en katastrof?

– När en katastrof inträffar omfördelas existerande resurser utifrån de omedelbara behov som uppstår. Som till exempel brist på rent vatten och mat, bristande sanitet, skydd för barn som förlorat sitt hem och barn som kommit ifrån sina familjer. 

Vad innebär administration och varför behövs det?

– Att UNICEF Sverige har en effektiv och kompetent administration innebär att de pengar som vi samlar in kan användas på absolut bästa sätt och att vi kan följa upp och säkerställa att pengarna används på rätt sätt. Under 2022 gick 91 kronor av varje hundralapp som vi, UNICEF Sverige, samlade in direkt till UNICEFs globala arbete för barns rättigheter, deras rätt till liv, trygghet och utveckling. Åtta kronor används till kostnader för påverkansarbete och insamling, som till exempel kampanjer, utskick och andra insatser för att värva fler givare. En krona gick till administration, det vill säga kostnader som behövs för att administrera och driva organisationen, som till exempel personal, revision och IT. 

Hur kontrolleras att pengarna når fram? 

– UNICEF Sverige har ett 90-konto, vilket är en kvalitetsstämpel som talar om för givaren att vi är en seriös insamlingsorganisation som står under kontroll och granskning av Svensk Insamlingskontroll, en oberoende instans med givarens intresse i fokus. För att få ha ett 90-konto är kravet att minst 75 procent av totala intäkterna ska gå till ändamålet. 

På landnivå följs alla insatser och program upp av UNICEF-personal genom fältbesök och regelbunden skriftlig rapportering. Att regelbundet besöka programverksamhet och insatser är viktigt för att på så sätt se att vi gör det vi lovat. Dessutom gör UNICEF regelbundna revisioner av sina samarbetsorganisationer och program. På så sätt kan UNICEF säkerställa att pengarna nått fram och används till det syfte som avsetts.

Hur mycket tjänar anställda på UNICEF Sverige?

– Medellönen på UNICEF Sverige är 42 650 kr, den är beräknad på alla tillsvidareanställda minus min lön* som inte ingår i detta. 

*UNICEF Sveriges generalsekreterarens lön sätts av vår styrelse och ligger just nu på 115 500 kronor i månaden.

Hur har pengarna hjälpt barnen?

– Det senaste året har UNICEF sett till att över fem miljoner barn har fått livräddande behandling mot svår undernäring. 28 miljoner barn har fått gå i skolan eller fått alternativ utbildning. De tre senaste åren har UNICEF försett över 60 miljoner människor med säker och hållbar tillgång till rent vatten, i 130 länder. Utöver det har mer än 30 miljoner människor i krig och katastrofer fått akut tillgång till rent vatten. Under 2022 vaccinerade UNICEF 24 miljoner barn mot mässling. Varje år vaccinerar UNICEF 45 procent av alla spädbarn i världen mot de vanligaste annars dödliga sjukdomarna.